Ibland tappar jag bort mig själv och går av lite grann. Förhoppningsvis finns du alltid där och plockar upp mig. För när jag faller ihop och går sönder finns det ingen annan som vet hur man lagar mig, för det vet bara du. Ibland hatar jag att det är så, för jag måste ju lära mig att kunna plocka upp mig själv. Jag har alltid trott mig vara självständig och det är jag ju men du slet bort den biten lite grann och det är mitt alldeles egna fel. Och nu när du inte är här vill jag bara att du ska komma hit och ta hand om mig, som du alltid gör. Snälla kom hit och ta hand om mig för jag vet inte hur man gör. Du måste lära mig hur man gör.