Du gör mig lugn när alla ljusen har släckts.
Igår gick jag klädd som på bilden ovan och fotade lite i stadsparken/wadköping.
Innan jag for iväg avnjöt jag en kopp proviva hallon/granatäpple och i fredags innan utgången åt jag en världsgod tortellinimiddag med mamma.
En torsdag såg jag ut sådär och avbetade min första körlektion. Några dagar innan det var denna grabb på besök.
Och en av dem dagarna åt vi pizza i min säng framför Forgetting Sarah Marshall. Och förra söndagen tog jag en promenad i höstvädret.
Än är det september
Mötte upp en vän denna soliga söndag för en fotodejt och förevigade hösten lite granna.
Du gav mig en bomb under bron Tänk att det bara krävs ord.
Två dygn flyger förbi fortare än vad jag helst vill att det ska. Nu har han åkt hem och jag kan inte låta bli att gräva ner mig i en liten grop för en stund. Under dessa dygn har vi höstfikat på hälls, käkat pizza i sängen, promenerat och kramats i timtal. Och nu ska jag hålla ut i ytterligare några veckor innan jag befinner mig i min favoritfamn igen. Nåväl, idag har jag jobbat och ikväll ska jag övningsköra samt träffa två fina flickebarn. Ett bra avslut på en mentalt frustrerande onsdag.
22 - 09 - 13
Igår sken solen och vi tog cyklarna mot erikshjälpen. Framåt kvällen vankades det tipspromenad och tapasmiddag. Idag tycks min förkylning tagit sig till en nivå där jag inte har någon ork alls kvar i kroppen. Men en promenad eller två ska jag banne mig klara av, för imorgon kommer en herre med mjuka lockar på besök, som jag har längtat.
Knaster
En fredagkväll hemma hos mig.
Om att andas septemberluft
* Promenerar bland orangegula löv och plockar fram höstkapporna.
* Köper nya blockljus och tänder dem cirka varje kväll.
* Gör ett superbra kjolfynd för endast tio riksdaler!!!! (Materiell lycka).
* Har myskväll i min säng med två fina brudar och råkar som vanligt ut för elvatusen skrattanfall.
* Längtar och planerar en flytt som sker inom mindre än två månader, inredningsfanatikern inom mig blir värre än någonsin, måste. få. plats. med. allt.
* Fikar och äter sallad i septembersolen med bra sällskap.
* Bokar körlektioner och tänker att planer om ett körkort inte är så långt ifrån trots allt.
* Hittar en ny favoritplats i skogen bara några minuter från mitt hus.
And this is my brain Its torturous analytical force makes me go insane
Idag har jag andats in hösten och pussat på hårbollen ovan. Suttit på en världsfin plats i skogen med Ebba har jag också gjort. I skrivande stund befinner jag mig i min säng med tända ljus runtom i rummet medan jag lyssnar på vinyler. Igårkväll fick jag reda på att han den där jag saknat så innerligt kommer hem på måndag för att stanna här i två dygn, det må vara en kort tid men herregud vad det inte gör någonting alls. Är väl töntig och har hamnat i någon form av lycklig extas.
15 september
Bland alkoholhaltiga drycker, rök och prat umgicks jag med dessa brudar igårkväll. Och jag känner hur fruktansvärt mycket jag kommer sakna alla dessa uteserveringar när vintern kommer. Idag försöker jag väl göra allt i min makt för att inte somna, sov endast fyra timmar inatt och herregud vad jag inte kan överleva en dag då. Men övningskört har jag minsann gjort och ätit lunch tillsammans med mor,syster, farmor och farfar. Resterande timmar tänkte jag ägna mig åt att läsa Syliva Plath, se på serier, hjälpa syster med religionsläxan samt träffa Filippa en sväng. Och imorgon, då ska jag jobba (äntligen). Cashflow.
Saknaden.
Även om vi inom en snar framtid ska bo under samma tak. Lyckas rymma oss båda två samt möbler inom väldigt få kvadratmeter. Umgås nästintill hela tiden. Så står jag nästan inte riktigt ut med att vara ifrån honom. Inte såhär. Inte fem timmar ifrån. Magen vrider sig när jag tänker på att jag inte ens vet hur pass snart vi kommer att ses igen. Jag klarar mig det gör jag men jag tål inte riktigt saknaden. Jag avskyr saknaden. Den där knagande känslan som skriker efter en kram, efter en varm famn som jag trivs sådär himla bra i. En famn jag vill flytta in och bosätta mig i. Att vänta har aldrig varit något jag varit särskilt bra på, inte heller har jag världens bästa tålamod. Men, i två månader ska jag hålla ut, oavsett om saknaden tillslut bränner ett hål i min hud.
There is no leaving now
Ett favoritcitat: "Man blir aldrig riktigt fri om man beundrar någon för mycket"
Det verkar så enkelt vännen ändå är det så obegripligt svårt.
Snart begraver vi dig under körsbärsträdet. Hejdå fina vän.
I don't feel anything baby
Idag har varit en bra dag. Fått en del saker gjorda, inte funderar särskilt mycket, den har bara varit bra. Men så får min syster ett sms och ett kort samtal senare kliver hon in på mitt rum med tårar i ögonen och talar om att min fina rara, söta, klantiga, skrikiga katt har blivit påkörd. Det värsta är att jag fortfarande väntar på att min pappa ska ringa och säga att det var fel katt han hittat, att det inte var han, att han är hemma nu. Jag kan inte hantera sånthär. De fyra finaste katterna i världen har blivit tre och det känns så himla sorgligt alltihop. Just nu vill jag ingenting hellre än att bara få höra hans gälla kattskrik eka genom huset för att han vill ha mat. Vila i frid, min finaste Arthur.
När min hjärna lurar bort mig bland fula tankegångar
September
För några dagar sedan åt jag en dundergod pizza på Paolos, såg kick ass 2 på bio och sa sedan hejdå till en viss grabb som klev på en buss som tog honom fyra och en halv timme härifrån.
De senaste kvällarna har jag spenderat på körskolan och lärt mig allt om högerregeln, skyltar och hybridbilar, (nästan i alla fall.) Om dagarna har jag hängt med Ebba och Filippa samt ätit en ruskigt god halloumisallad och gosat med katterna.
Imorgon är det tänkt att jag ska få saker och ting gjorda samt avbeta den sista teorilektionen. På fredag vankas det vin och annat gott med fina brudar.
