Heartache
Sitter i min säng tillsammans med frank och myser. Är fortfarande sjuk om inte inte sjukare. Tidigare idag gjorde jag klart den andra och sista delen av provet och därmed är kursen avslutad, skönt. Efter det bjöd mamma mig på middag på paolos, mumma. Längtar så till helgen, då vankas det julmarknad, adventsbak, secondhandrunda, pappas födelsedag och annat fint.
Don't let someone put you in a box
För några veckor sedan fann jag ett världsfint skal jag inte kunde låta bli att köpa. Och såhär ser den ut, är lite kär.
Det bästa jag vet är när rätt tv program visas samma tid jag tänkt äta lunch
Denna vecka har jag hostat sönder både hals och lungor samt fått alldeles för lite sömn. Förutom det har jag jobbat nästintill varje dag och kört bil. Pga sjukdom och prov en tidig lördagmorgon har jag besökt två förfester men inte följt med ut och dansat, jaja what to do.
Den kommande veckan hoppas jag på att återigen få jobba men helst inte imorgon då jag behöver all tid jag kan få till att plugga på ytterligare ett prov som äger rum redan på tisdag. Annars är planerna att gosa med Adam och katterna samt att ta igen alla timmars sömn jag gått miste om. Och julmarknad såklart. Och bio.
En liten önskelista, i brist på annat.
När man har lite för mycket fritid, eller alldeles för mycket annat man egentligen borde ta tag i, men inte riktigt orkar en tisdagskväll som denna, kan man knåpa ihop en liten önskelista. Kändes lämpligt såhär innan jul. (Jag kommer nog aldrig att växa upp.)
Just i psychotic girl, and i won't get lost in your world.
Folk vill ju att allt ska vara simpelt.
Saker och ting har ändrats. Till vad vet jag inte men just nu, i detta nu så trivs jag. Jag trivs med att han återigen är hemma. Att inte behöva vara så förbaskat långt ifrån.
Om någon vecka eller två ska jag ha kommit fram till en plan. En duglig sådan. För i mitt nuvarande förvirrade tillstånd är jag inte kapabel till något beslutstagande. Men med vetskapen att han inte är fyra och en halvtimme ifrån gör allt lite enklare.
Can you understand who I am, do you wan't to know?
Till halloween klädde jag ut mig till rödluvan och bar de största lösögonfransarna jag kunde hitta. Dagen därpå såg vi på film och spelade sällskapsspel. Dagen efter det fick jag samtal och sms som gjorde mig ledsen och förbannad på samma gång och då bestämde vi oss för att gå på bio och se skräckfilm. Sov tre och en halv timma den natten för att nästa morgon stiga upp klockan sju och jobba. Efter det befann jag mig i ett känslomässigt kaos resten av dagen och kvällen. Idag och de två dagarna innan idag har jag överlevt kaoset och känt någon form av lugn och förhoppningsvis kommit fram till någon lösning. Imorgon är det fredag och då vankas det middag.
Att känna sig liten och svag
Det var längesedan jag kände mig såhär ledsen och besviken. Men det var väl bara en tidsfråga. Det är ju trots allt november. Besvikelsen och mörkrets månad.
Halloweenie
fina vänner.
