1917/04/03 - 2014/07/25

Och så slutade hennes hjärta att slå, andetagen upphörde och hon slöt sina ögon. I nittiosju år och tre månader fick du finnas till och förgylla denna jord. En av de starkaste, gladaste och finaste personer jag mött. Så även om det var dags, att det var din tur nu, för du var så gammal, så skär det lite i hjärtat. Den skaver där inne. För det kommer bli så tomt utan dig. Och jag saknar dig redan, så himla mycket.

Kommentarer
Postat av: Lovisa

<3<3 styrkekramar

Svar: tack bebi
isabelstephanie.blogg.se

2014-07-30 @ 00:39:59
Postat av: elin

finns här för dig <3 styrkekram

Svar: tack finis<3
isabelstephanie.blogg.se

2014-08-01 @ 00:56:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0